NYTT NUMMER

Senaste numret av
Friskispressen!

FRÅGA EXPERTERNA


REDAKTÖREN
TÄVLINGAR
KRÖNIKÖR
TRÄNINGSPROGRAM


Här hittar du träningsprogram
 




Larmrapporter om de negativa effekterna av data- eller tevespel är inte helt befogade. Åtminstone inte om man lyssnar på ungdomarna själva. De som spelar ofta dricker mindre alkohol än andra, är inte lika stressade och idrottar lika mycket, enligt en enkät från Ungdomsstyrelsen.


Teve- och dataspel är en av de vanligaste fritidsaktiviteterna. Sju av tio personer mellan 16 och 25 år spelar och 31 procent gör det varje vecka eller oftare. Killar spelar i större utsträckning än tjejer.
Visst finns det risk att drabbas av fysiska besvär som nacksmärta, musarm och huvudvärk. Och vem som helst kan räkna ut att det knappast kan vara bra att sitta dag och natt framför skärmen utan att röra sig. De fysiska följderna borde bli katastrofala, men än så länge är det inte bevisat att övervikt är kopplat till frekvent spelande.
Och frågan är hur orolig man bör vara om man har en son som är spelgalen, kommer han förvandlas till ett monster för att han spelar våldsspel?
Svaret är att det inte finns några vetenskapliga belägg för att spelande leder till aggressivt beteende. Däremot finns det en studie som pekar på motsatsen.

Spelande har faktiskt en rad positiva hälsoeffekter, enligt en enkät från Ungdomsstyrelsen som 2 867 ungdomar besvarade år 2006-2007.
IDROTT. De som spelar ofta tränar inte mindre än dem som spelar mer sällan. Åtta procent av storspelarna uppger att de tränar varje dag. Bland dem som aldrig spelar är det sju procent. 41 procent av dem som spelar ofta tränar flera gånger i veckan jämfört med 39 procent som inte spelar.
ALKOHOL. 24 procent av de unga som spelar dataspel ofta dricker aldrig alkohol, jämfört med 19 procent av dem som inte spelar. Dataspelskulturen är inte förknippad med festande. LAN-partyn, där man träffas och spelar tillsammans, är drogfria.
STRESS. Spelungdomarna är mindre stressade. Dubbelt så många av dem som aldrig spelar känner sig stressade varje dag jämfört med de högaktiva.
TRÖTTHET. Av storspelarna är 15 procent trötta varje dag, jämfört med 21 procent av dem som aldrig spelar.
SÖMN. Fem procent av de högaktiva spel-arna sover alltid dåligt på natten, jämfört med åtta procent av dem som inte spelar.

Fördelarna med dataspel är fler. Enligt en rapport från Statens folkhälsoinstitut 2005 där 30 internationella vetenskapliga studier har kartlagts, blir till exempel reaktionstiden snabbare.
BÄTTRE FÖRMÅGA. Dataspelande ger positiva effekter på reaktionstid och spatiala förmågor (rumsuppfattning samt förmåga att tankemässigt hantera former och mönster). De spatiala förmågorna används i
problemlösning och är viktiga delar av vår intelligens. Speciellt vid tekniska och konstnärliga sammanhang, men även vid problemlösning i vardagen.
AGGRESSIVITET OCH ÖVERVIKT. Det finns inga vetenskapliga bevis på att spelande ger negativa effekter som aggressivitet och övervikt. En av studierna visar till och med en minskning av aggressiva tankar efter att försökspersonerna spelat våldsamma dataspel.

Det har hänt en del inom spelvärlden sedan atomfysikern Willy Higinbotham 1958 skapade det interaktiva spelet Tennis for Two. Numera finns actionspel, racing, sport, strategi, simulatorspel, äventyrs- och rollspel, plattformsspel, pussel- och brädspel och edutainment. Det som har kommit de senaste åren är de spel där man måste använda sin fysiska förmåga, till exempel Nintendos svettiga nyhet Wii Fit som man utför på en balansbräda (läs mer på sidan 40). Föregångaren Wii Sports är inte lika ansträngande, och en brittisk studie visar inte så överraskande att en omgång med Wii Sports inte alls ger samma effekt som vanlig fysisk träning. Det var dock bättre att spela spel än att sitta helt still och ännu bättre att röra sig medan man spelar. Men jämfört med de bollsporter som testpersonerna ägnade sig åt på sin fritid förbrände tevespelandet få kalorier oavsett om det skedde i soffan eller på golvet framför teven, skriver Helsingborgs Dagblad. Se till höger vilka fem spel som höjer pulsen!

Här är fem tevespel som höjer pulsen:

Wii Fit

Här är möjligheterna stora. Du kan till exempel köra
yoga, aerobics, backhoppning, styrketräning, boxning, gå på lina, jogga eller åka slalom. En trådlös balansbräda som känner av din vikt, balans och ditt rörelsemönster läser av hur kroppstyngden förflyttas. Du kan knappa in din målvikt och sedan håller spelet koll på om du ligger bättre eller sämre till för varje dag som går.
Spelet Wii Fit, cirkapris 1 000 kronor. Spelkonsolen Nintendo Wii, cirka 2 500 kronor.

Dansmatta

Styrs genom att trampa på rätt ställe i takt med musiken. På skärmen flyger pilar förbi som visar var du ska trampa för att få poäng. Det finns olika svårighetsgrader. Kräver teknik innan pulsen höjs.
PlayStation 2, Nintendo Wii och Xbox har olika mattor. Priserna varierar, men en matta och spel kostar omkring 500 kronor.

Wii Sports



Fem olika sportspel, bowling, tennis, baseball, boxning och golf finns, men skillnaden är att du använder en handkontroll. Knapparna markerar slag och kast. Spelet följer med Nintendo Wii, kostar annars cirka 200 kronor separat.

Eyetoy



Play sport innehåller 101 minispel som till exempel spökboll, sumobrottning, bågskytte och surfning. Och den mindre kända grenen bananskalning. En kamera registrerar dina rörelser.
Spel och kamera kostar cirka 400 kronor, PlayStation 2.

Singstar



Okej, visst går det att sitta i soffan och sjunga, men tävlingsmomentet brukar få de flesta att resa sig och showa loss. Allt handlar om tonsäkerhet – att följa en låt och sjunga på rätt ställe, hålla ut tillräckligt länge och med rätt tonläge. Alla kan vara med, det spelar ingen roll hur det låter så länge det är rätt. PlayStation 2 och 3. Spelet inklusive två mikrofoner kostar från 600 kronor.


Text: Sofie Sarenbrant

Kommentera artikeln

Namn:Rubrik:
Inlägg (max tecken)
Jag godkänner villkoren

 

LITEN ORDLISTA

Actionspel: Det ska hända något hela tiden, ofta handlar det om våld. Det viktiga i spelen är att handla snabbt.

Edutainment: Riktar sig ofta till yngre spelare och är en kombination av underhållning och lärande.

LAN: Local Area Network. Innebär att man kopplar ihop två eller flera datorer i samma nätverk. Det finns flera olika sorters LAN. En del arrangeras av föreningar och andra av kompisar hemma. Ett LAN kan ha alltifrån ett tio- till ett tusental deltagare. Världens största LAN kallas Dreamhack och finns i Sverige.

Plattformsspel: En klassiker där karaktärer som Donkey Kong och Super Mario har huvudrollen. Oftast handlar det om att styra (springa, hoppa, klättra, slåss eller skjuta) sin karaktär till nästa nivå och samla poäng. Stort hos barn.

Pussel- och brädspel: Är ofta varianter av spel som redan finns, till exempel kort- eller brädspel.

Racing:
Går ut på att köra olika fordon. Vanligast är rally eller Formel 1.

Sport:
Det finns till exempel fotboll, ishockey, golf, basket, biljard, bowling och snowboardspel. De är ofta grafiskt avancerade. Dock behöver spelen inte innebära att man anstränger sig fysiskt.

Simulatorspel:
Är ofta mycket avancerade och kan till exempel gå ut på att få en realistisk simulerad upplevelse av hur det känns att köra ett fordon.

Strategispel
: Kan handla om att kontrollera arméer, en civilisation, ett företag, en stad, ett villakvarter eller ett fotbollslag. Betonar taktik och långsiktig planering.

Äventyrs- och rollspel:
Utspelar sig oftast i en fantasymiljö och genomsyras av magi och mystik. Spelaren ska lösa ett uppdrag och måste ofta klara av olika problem på vägen.

Källor:
NEW GAME – om unga och datorspel (Ungdomsstyrelsen 2006), Unga och nätverkskulturer – mellan moralpanik och teknikromantik
(Ungdomsstyrelsen 2007) och Nationalencyklopedin.

 

NOSTALGITRIPP

1958 skapade atomfysikern Willy Higinbotham det interaktiva spelet Tennis for Two.

1961 Världens första datorspel Spacewar utvecklas av en student som heter Steve Russel.

1971 Tennisspelet Pong som är ett annat arkadspel lanseras och blir en succé.

1977 Nintendo börjar sälja sitt
första tv-spel för hemmabruk.

1978 Framgång för arkadspelet Space Invaders som är det första spel som innehåller animerade spelkaraktärer.

1982 släpper Commodore sin klassiska ”64:a”. Bra ljud, bild och stort internminne jämfört
med annat på marknaden, gör att många går över från att spela tv-spel till att spela datorspel. Arkadspelet Pac Man blir en oerhörd framgång.

1985 Den ryske matematikern Alex Pajitnov skapar spelet Tetris.

1986 Nintendo introducerar den grå lådan (NES) och spelet Super Mario Brothers.

1989 Nintendo lanserar handspelet GameBoy.
1990-talet inleds med att person-datorn (PC) konkurrerar ut speldatorerna.

1992 First Person  Shooter-genren föds när id Software publicerar Wolfenstein 3D.

1995 Sony lanserar PlayStation i USA.

1999 First Person Shooter-spelet Counter-Strike lanseras och blir snabbt ett av de största onlinespelen.

2000 Spelet The Sims lanseras och toppar försäljningslistorna. Blir populärt bland tjejer.

Källa: NEW GAME Om unga och datorspel (Ungdomsstyrelsen 2006)


Friskispressen  Kungsholms Strand 127  11233 Stockholm  Tel 08-20 19 25  Fax 08-20 16 35  info@friskispressen.se  www.friskispressen.se
    
Vill du boka resa till Portugal i höst?



Annons Eleiko