Nästan var fjärde svensk rör på sig mindre än 30 minuter per dag. Och i höst är det val.
Friskispressen besöker blockledarna Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin för att rota i deras privata träningsliv och få svar på hur de ska få fler att röra på sig om de
vinner matchen.

På regeringskansliet visar en pressekreterare in Friskispressen i ett avlångt rum med stora, förtäckta fönster och högt i tak. Snart kommer statsministern in och tar i hand. Han ser mer vältrimmad ut än på länge.
- Jag har faktiskt utökat min träning gan­ska mycket sedan tidigare. Jag tränar fyra till fem gånger i veckan, på löpband, tränings­cykel och cross trainer. Och på gym. Man måste ha stark grundkondition för att orka med det jobb jag har. Träningen har gjort mig mer pigg och skärpt i mitt arbete. Jag har fått större arbetskapacitet, säger Fredrik Reinfeldt.
Han förklarar att alla åtgärder som tas för att förebygga hot begränsar hans rörlighet.
- I och med all säkerhet jag måste ta hänsyn till, blir det mycket stillasittande. Det blir mer transporterande till och från olika platser än att jag rör mig. Det gör att det blir oerhört viktigt med motion, säger han.
Om statsministern som liten fått välja
bana hade han varit långt borta från politiken i dag. Som 6-åring började han spela basket i Tensta Tigers, och fortsatte i åtta år.
- Vår tränare hade kontakter i USA och bjöd hit några stora, svarta amerikaner.
Drömde du om att bli elitspelare?
-Ja, absolut. Särskilt när amerikanarna kom! Men jag är 1,88 lång. Jag var spänstig men kände inte riktigt att jag kunde hävda mig, säger Fredrik Reinfeldt.

Några dagar tidigare fick Friskispressen tränga sig in även i motståndarblockets innersta korridorer - ända in till Mona Sahlins arbetsrum. Även hon berättar att träningen gått i perioder.
- När jag var yngre höll jag på med fot­boll och handboll. Sedan tappade jag bort det där under en stor del av mitt liv. Det var ungar och stress, sådant där som gör att väldigt många, inte minst kvinnor, prioriterar bort sig själva.
Men i 40-årsåldern hittade hon tillbaka till träningen.
- Nu kör jag styrkepass, aerobics, body pump eller zumba så ofta jag hinner. Mina veckor är väldigt olika. Egentligen vill jag träna tre gånger i veckan - det funkar ibland, ibland inte. Men jag försöker slinka ner till gymmet så fort jag har en stund över, säger Mona Sahlin.

Drygt 35 procent av landets befolkning rör på sig aktivt mindre än 30 minuter dagligen, visar förra årets nationella folkhälsoenkät från Folkhälsoinstitutet. 30 minuter är enligt myndigheten den absoluta minimi­nivån för att undvika folkhälsosjukdomar som fetma, hjärtsjukdomar och diabetes.
Inaktiviteten har legat konstant de senaste åren. Människor med dålig ekonomi, låg utbildning och utländsk härkomst rör på sig mindre än rika, högutbildade infödda svenskar.

Både Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin inser givetvis att det här är ett stort problem. Båda vill få folket i rörelse.
- Det är viktigt att vi har ett samhällsklimat där vi bejakar ett aktivt liv och en sundare livsföring. Vi främjar detta genom att understödja idrottsverksamhet och folkhälsokampanjer, så att folk informeras på ett inspirerande sätt för att sluta röka till exempel, säger Fredrik Reinfeldt.
Folkhälsoexperter tycker att det satsas för lite på cykling och för mycket på bilism. Håller du med?
- Förutsättningarna för att cykla ser ju olika ut i olika delar av landet. I Stockholmsregionen kan man se en kraftig cykeltrend.
Men vill ni satsa mer på cykling?
- Bara för att det finns en bra cykelväg så är det inte säkert att det passar alla. Alla måste inte göra på samma sätt, människor är olika. Det viktiga är att tillhandahålla möjligheterna.
Det här med att människor är olika - hur ska man få grupper som är fysiskt inaktiva att röra sig?
- Det är väldigt viktigt att idrottsämnet i skolorna fungerar. Det finns ju ungdomar som slarvar och inte är med på idrottslektionerna. Och vi stödjer idrottsrörelsen för att den ska nå fler.
Men hur gör man med dem som inte kommer till idrottslektionerna?
- Det får man följa upp med utvecklingssamtal. Jag aktar mig för att göra detta till en enkel fråga, jag har själv tonårsbarn! Vi ser till grundstrukturerna.

Mona Sahlin tar upp sjukvårdens roll, med mer ordinerad motion på recept. Och hon vill stödja ungdomsidrotten.
- Vi byggde upp "Ett handslag med idrotten", ett särskilt stöd på över 1 miljard till främst unga, där man grundlägger vanor för senare i livet. Det vill vi fortsätta med och framför allt satsa på unga i förorterna, men vi har inte bestämt än med hur mycket.
- Det andra är plan- och bygglagen. I dag bygger man plats för garage, bilar och boende, men inte för uteaktiviteter. Det har gått så långt att jag tycker att det ska föras in i plan- och bygglagen.
Hur ska man nå de sociala grupper som är särskilt stillasittande?
- Dels är det en fråga till sådana som er på Friskis&Svettis. Vad gör ni för att nå de grupperna? Gymmen finns ofta där sådana som jag finns - "redan frälsta" som tränar i alla fall. Sedan är det här också en klassfråga som man inte får glömma bort, säger Mona Sahlin.

Varken Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin vill dock ge något löfte om exakt hur mycket resurser de vill satsa på folkhälsa efter valet.

”Miljöpartiet är
bäst på folkhälsa”

Ett parti utmärker sig när det gäller folkhälsa – Miljöpartiet.
Det hävdar folkhälsoforskaren Johan Faskunger.

Enligt Johan Faskunger är svenska riksdagspartier generellt relativt väl insatta i folkhälsofrågor. Vad som skiljer partierna åt är vilka åtgärder man vill sätta in.
–Jag har nyligen studerat riksdagens motioner, och det är ett parti som faktiskt står ut i mängden och som exempelvis har tagit till sig många av Folkhälsoinstitutets rapporter. Det är Miljöpartiet.
Johan Faskunger har disputerat inom fysisk aktivitet och folkhälsa, forskat på Karolinska institutet och varit ansvarig för fysisk aktivitet på Folkhälsoinstitutet.
Varför rör sig vissa och andra inte?
– På individnivå är det tilltro till sin egen förmåga, självförtroende, som påverkar starkast. På samhällsnivå kan man se ett samband mellan fysisk aktivitet och hur långt invånarna i ett bostadsområde har till idrottsanläggningar och grönområden, säger han.
Det senare är det lättaste för samhället att åtgärda, enligt Johan Faskunger. Internationell forskning visar exempelvis att satsningar på cykel- och gångvägar ger rejält minskad sjukfrånvaro hos befolkningen.
–Cyklingen står för 10–12 procent av alla resor i Sverige, men får inte ens 1 procent av de totala resurserna i trafiken. Det finns ett enormt systemfel här.
Anläggningar för idrott hamnar allt mer perifert, eftersom dyr mark i städerna säljs för bostadsbyggen. Det är också ett problem.
– Det finns mycket att göra, helt klart. 

Läs mer: Så säger de andra partiledarna.

Text: Lisa Röstlund  Foto: Pernilla Wahlman

Kommentera artikeln