| 
Bålträning - bra för mycket
Du
får …
… ökad kroppskännedom.
… bättre koordination.
… starkare rygg.
… hållbarare kropp.
… minskad skaderisk.
… bättre balans.
… bättre motorisk kontroll.
… funktionell muskelstyrka
som ger kraft i vardagslivet.
… ut mer av övrig träning
eftersom den blir effektivare.
Vinn
en balansboll
och träna extra styrka och balans!

Fler
övningar!
Bålstabilitet – fakta och övningar på
balansboll
En bok för dig som vill ha ännu fler stabilitetsövningar.
Här har du 80 rörelser i olika
svårighetsgrad att göra på balansbollen. Dessutom
en hel del fakta, bland annat hur du undviker fel som minskar rörelsernas
effektivitet.
Författare: Joanne Elphinston och Paul Pook.
Finns att beställa på
idrottsbokhandeln.se
cirkapris 270 kronor.
|
|
Bra
hållning och minskad risk för ryggbesvär och skador.
Det finns många anledningar till att träna upp stabiliteten
i bålen.
Bålträningen har därför en given plats på
Friskis&Svettis.
Bålträning
är inget man sysslar med för att få
ett snyggt sexpack på magen. Däremot för att klara
långa dagar framför datorn eller för att få
ut mesta möjliga av jympa, spinning och annan träning.
Det är så kallad funktionell styrka, alltså styrketräning
kroppen har nytta av i vardagen.
Bålmusklerna fungerar som en korsett. Musklerna är inte
särskilt stora eller väl synliga, utan ligger ofta nära
skelettet. De aktiveras vid låg belastning och är uthålliga–om
de är vältränade.
–Ryggen är till sin natur instabil och helt beroende
av bålens muskulatur för att vi ska kunna hålla
oss upprätta. En stabil och stark bål gör oss starkare
och
stabilare såväl till vardags som inom motion och
idrott, säger Olle Furberg, gyminstruktör och spinningledare
i Friskis&Svettis Stockholm.
Träning av ”kroppens kärna”,
bålen, har blivit uppmärksammat på senare tid.
Flera olika
träningsformer med bålens muskler i fokus har vuxit fram
runt om i världen.
På Friskis&Svettis är bålträning en naturlig
del i varje jympapass, och i gymmet finns många rörelser
som tränar stabiliteten. Ofta kanske man inte i första
hand tänker på dem som bålövningar. Armhävningar
kräver till exempel vältränade bålmuskler för
att man ska orka hålla kroppen rak. Sit-ups stärker musklerna
i magen. Ryggen tränas bland annat genom fågelhunden
när man står på alla fyra och sträcker ut
arm och ben
diagonalt. Höftlyft, där man ligger på rygg och
lyfter på höfterna, tränar också ryggens muskler.
I gymmet aktiveras bålen till exempel i knäböj och
utfallssteg, stående drag- och skjutövningar i kabelmaskinen
eller marklyft med hantlar.
De rörelser som ingår i jympan och som visas i gymmet,
är framför allt tänkta för personer med frisk
rygg. Den som har någon form av ryggproblem bör först
vända sig till exempelvis en sjukgymnast innan man börjar
träna bålstabiliteten.
Både armarnas och benens muskler har sina fästen på
bålen, och när de rör sig är också bålmusklerna
inblandade.
–Försök öppna en tung dörr enbart med
kraften från arm- och bröstmuskler. Det ärnästan
omöjligt, men om bålmuskulaturen spänns och hela
kroppen hjälper till går det bättre, säger
Olle Furberg. Den som inte är tillräckligt stark i rygg
och mage kommer inte att kunna tillgodogöra sig träningen
på jympagolvet eller i spinningsalen fullt ut.
I spinning leder för svaga hållningsmuskler ofta till
att man hänger över styret. Kroppen svänger från
sida till sida i stället för att hålla sig kvar
i mitten och använda styrkan i ben och fötter när
man trampar. Resultatet blir alltför hård och felaktig
belastning på ryggrad, höfter och knän. Vältränade
bålmuskler gör hela skillnaden.
Text:Eva Odefalk
Foto:Anna Hult
|